·
sv
Employer branding-film: vad fungerar?
Kort svar: en employer branding-film visar hur det är att jobba hos er, berättat av människorna som gör jobbet. Det som fungerar är sällan en stor film om företaget. Det är flera kortare filmer om personer, som släpps under året och möter kandidaten där hen redan är.
Bilden av er som arbetsgivare finns redan, vare sig ni arbetar med den eller inte. Den finns i vad era medarbetare berättar för sina vänner, i hur en intervju känns och i det som dyker upp när någon söker på ert namn. En film kan inte hitta på en ny bild. Den kan visa den som är sann, tydligare och för fler.
Employer branding-film eller rekryteringsfilm?
En rekryteringsfilm har ett jobb att göra nu: fylla en roll eller bära en rekryteringskampanj. En employer branding-film jobbar längre. Den ska få den som inte letar jobb i dag att minnas er den dag hen gör det, och få dem som redan jobbar hos er att känna igen sig.
I praktiken kan samma filmer göra båda, om de planeras så. Porträttet av en medarbetare fungerar i en platsannons i mars och i ett inlägg på LinkedIn i oktober. Vad ska en rekryteringsfilm innehålla? →
Fyra sorters filmer
Filmen som bär idén. En längre film som sätter tonen och visar vad som gör er till er. Den behövs en gång, inte varje månad.
Porträtten. En person i taget: vem hen är utanför titeln och hur arbetsdagen ser ut. Det är här tittaren stannar, för det är här hen känner igen sig.
Vardagen. Korta svar på det kandidater undrar. Hur ser en dag ut, vad är svårt, vem jobbar jag med? Gärna med samma personer som i porträtten.
Små klipp. Ett citat, ett skratt, ett ögonblick. När materialet redan finns tar de lite tid att göra, och de håller flödet levande mellan de större filmerna.
Så gjorde vi för Atea: en kampanjfilm, porträtt och intervjuer med samma tråd genom allt. ”Den nya kampanjen och filmerna upplevs som ett tydligt steg framåt”, säger Malin Carlsson, HR-specialist på Atea Sverige. Se filmerna →
Det som får folk att titta klart
Riktiga medarbetare. Inte skådespelare, och inte ledningen som läser värdegrunden ur ett manus. Kandidaten vill se dem hen ska jobba med.
Egna ord. Frågorna förbereds, svaren gör det inte. Den som berättar om något som var svårt är mer trovärdig än tio som säger att allt är bra.
Riktiga platser. Där personen jobbar, och gärna där hen är mest sig själv på fritiden.
En sak per film. En film som försöker säga allt om er säger till slut ingenting. Tio filmer som säger en sak var säger mycket.
Text. Många ser filmer i flödet utan ljud. Texta allt.
Det som inte fungerar
Värdeord på skärmen. ”Innovation” och ”passion” betyder ingenting förrän någon visar det.
Rundturen genom kontoret med kollegor som vinkar in i kameran.
”Vi är som en familj.” Det säger alla, och därför hör ingen det.
En film som ska passa alla målgrupper på en gång. Den passar ingen.
Ett år, inte en lansering
En film som släpps en gång och sedan glöms är en dyr film. Planera i stället för hela året: spela in under några dagar, klipp i alla format och släpp något nytt varje månad. Lägg de större släppen där ni behöver dem mest, till exempel inför en rekryteringsperiod, en mässa eller en lansering. Då syns ni hela året, inte bara under en kampanj. Så funkar ett filmbibliotek →
Så vet ni om det fungerar
Ett varumärke är svårt att mäta. Det människor gör går att mäta. Bestäm innan ni publicerar vad ni ska följa:
Hur stor del av filmerna folk ser.
Hur många som går vidare till karriärsidan.
Hur många som söker, och vilka, jämfört med förra året.
Vad nyanställda svarar när ni frågar vad de visste om er innan de sökte.
Ett mått som följs över tid säger mer än tio som ingen tittar på.
Nästa steg
Berätta vilka ni vill nå och vilka filmer ni redan har, så föreslår vi vilka som skulle göra mest skillnad. 20 minuter räcker. Se vad vi har gjort →